Fågelskådning på Njulla med utsikt över Torneträsk.
     

UTRUSTNING

Vad är digiscoping? Genom att fotografera med en digital kompaktkamera genom en tubkikare kombineras två olika optiska system som inte alls är byggda för varandra, ändå kan resultatet bli väldigt bra, under rätt förutsättningar.
   Bilden visar   Zeiss nyaste tubkikare, Zeiss Victory DiaScope 85T* FL med Zeiss okular 20-75x LT. Kameran är Canon PowerShot S 95 och förbindelsen mellan stativet och kameran är Zeiss egen lösning på problemet adapterar, Zeiss Quick Camera Adapter. Stativet som är mycket viktigt för att få skarpa bilder är ett kolfiberstativ, som tar upp vibrationer mycket bra.
 


 

Tubkikaren - Ju större objektivdiameter, desto mer ljus kan kikaren ta in, vilket ger större möjligheter till hög upplösning och kontrast.  En stor objektivdiameter medger också större förstoring utan att bilden blir för mörk. Frontlinsen skapar en bild som okularet förstorar och presenterar för ögat. Okularet låter dej se dom finaste detaljerna bara om detaljerna finns i bilden som skapas av objektivet. En stor utträdespupill i kikarens okular har betydelse för skymmningsseendet, och upplösningen på det man ser.
   Dom flesta tubkikare idag har någon form av coating som förhindrar att ljus reflekteras bort från optiken. En bra antireflexbehandling/coating släpper in mycket ljus och har stor betydelse för kikarens bildkvalitet.
   Fluoritglasen (HD, FL, ED) m. fl. beteckningar, släpper igenom mera ljus än vanligt glas och ger en bättre färgåtergivning. Problemet med s.k. kromatisk aberration som är ett fenomen i alla längre linssystem, och som visar sej som en gloria kring motivet i vissa fotograferingssituationer, elimineras till stor del. Ett fluoritglas är mjukare och känsligare än vanligt glas vilket gör att ett större antal linser än normalt måste kasseras, vilket bidrar till ett högre pris.
   Kort sagt: Dom bästa tubkikarna för digiscoping är dom med stor objektiv- och okulärdiameter, med coating och fluoritglas. Det är också dom dyraste tuberna (och dom tyngsta), vilket inte innebär att också billigare tubkikare kan ge fina bilder.

Kameran -  Kameran här avser en digital kompaktkamera med en zoom på 1 -4 x, det är den kameratyp som är vanligast, och som det finns ett oändligt antal olika modeller av. Kameror med större zoomomfång är inte lämpliga, dom har för stor frontlins. Frontlinsen på kameran ska vara så liten att den helst ryms inom tubkikarens okulardiameter.
   Möjlighet till fjärrutlösning, eller en självutlösare med kort reaktionstid, (max 2 sek), behövs för att undvika skakningsoskärpa. Trådutlösare behöver tyvärr som regel någon form av adapter för att kunna användas med en digital kompaktkamera, men det finns olika lösningar på marknaden.
   Minsta möjliga objektivrörelse vid zoomning är bra. Kameraobjektivet ska vara så nära okularet som möjligt, utan att beröra det. På min egen kamera fungerar autofokus utmärkt, så fort en grön ram visas  i sökaren är det bara att trycka av - självutlösaren aktiveras efter en sekund, och tre bilder tas i en följd, men tubens skärpa måste dessförinnan ha ställts in noga. Att man snabbt kan skifta från tub-fokusering till fotografering är viktigt, eftersom fåglar har en benägenhet att röra på sej, och kommer ut ur fokus.
   Kamerans blixt ska vara avslagen, och bländarförval låter kameran ställa in slutartid, som inte bör understiga 1/125 sekund. En snabb slutartid för att undvika skakningsoskärpa är önskvärd, och kan regleras genom inställning ISO-talet. Grundinställningen för ISO och vitbalans bör vara auto, två inställningar mindre att tänka på.
   En snabb åtkomst av exponeringskompensationen är bra, då man i olika fotograferingssituationer ibland måste justera exponeringen. Vid fotografering av vita fåglar kan exponeringen behövas justeras med upp till ett steg, i det här fallet en minskad bländaröppning
.

Stativet - Med dom extrema brännvidder som används i samband med digiscoping är ett bra stativ och stativhuvud av stor betydelse. Varje vibration eller skakning kommer att förstärkas på grund av den höga förstoringen. Själv har jag aldrig mittpelaren uppe. Man kan också prova med att sänka stativet, skjut ihop stativbenen så mycket som en någorlunda bekväm ställning medger. Speciellt viktigt vid blåsigt väder.
   Det har sagts att kolfiberstativ har en förmåga att dämpa vibrationer. Kanske är det så, och jag har aldrig haft problem med skakningsoskärpa från stativet under dagsljus, vår, sommar eller höst. Men det är ju klart, att här påverkar också tubens och kamerans prestanda.
   Trä-, metall-, eller kolfiberstativ? Stabiliteten är det avgörande, inte materialet, och det säger sej självt att ett tungt stativ är stabilare än ett lätt. Ett bra videohuvud som tillåter en mjuk panorering i två oberoende riktningar är lika viktigt som stativet.

Från maj 2013 fotograferar jag också med Canon EOS 7D och bilder som tagits med den systemkameran har ett c inom parantes, (c) efter det latinska namnet. Objektivet är alltid Canon EF 400mm f/5.6L USM, och kameran används utan stativ, oftast med största (5,6) bländaröppning.
 

    FÅGELBILDER   A-J   K-SI   SJ-Ö

     Aftonfalk Falco vespertinus
     Alfågel
Clangula hyemalis
    
Alförrädare Polysticta stelleri
     Alkekung Alle alle

     Alpkaja Pyrrhocorax graculus
     Atlantpetrell Pterodroma feae
     Backsvala Riparia riparia
     Balearisk sångare Sylvia balearica
     Balkanmes Poecile lugubris
     Balkanspett Dendrocopos syriacus
     Bergand Aythya marila
     Bergfink Fringilla montifringilla
     Berglärka Eremophila alpestris
     Bivråk Pernis apivorus
     Biätare Merops apiaster
     Björktrast Turdus pilaris
     Blåhake Luscinia svecica
     Blå kärrhök Circus cyaneus
     Blåmes Cyanistes caeruleus
     Blåtrast Monticola solitarius
     Bläsand  Anas penelope
     Bläsgås Anser albifrons
     Bofink Fringilla coelebs
     Brandkronad kungsfågel Regulus ignicapilla
     Bronsibis Plegadis falcinellus
     Brunand Aythya ferina
     Brun kärrhök Circus aeruginosus
     Brunsångare Phylloscopus fuscatus
     Brushane Calidris pugnax
     Buskskvätta Saxicola rubetra
     Bändelkorsnäbb Loxia leucoptera
     Cettisångare Cettia cetti
     Citronärla Motacilla citreola
     Dammsnäppa
Tringa stagnatilis
     Domherre Purrhula pyrrhula
     Drillsnäppa
Actitis hypoleucos
     Dubbeltrast Turdus viscivorus
    
Duvhök Accipiter gentilis
     Dvärgbeckasin
Lymnocryptes minimus
     Dvärgmås Hydrocoloeus minutus
     Dvärgskarv Microcarbo pygmeus
     Dvärgsparv Emberiza pusilla
     Dvärguv Otus scops
     Ejder Somateria mollissima
     Enkelbeckasin
Gallinago gallinago
     Eleonorafalk Falco eleonorae
     Entita Parus palustris
     Fasan
Phasianus colchicus
     Flamingo Phoenicopterus roseus
     Fiskgjuse Pandion haliaetus
     Fiskmås Larus canus
     Fisktärna Sterna hirundo
     Fjällpipare Charadrius morinellus
     Fjällripa Lagopus muta
     Fjällvråk Buteo lagopus
     Forsärla
Motacilla cinerea
     Fältpiplärka Anthus campestris
     Gluttsnäppa Tringa nebularia
     Gransångare Phylloscopus collybita
     Gravand Tadorna tadorna
     Grå flugsnappare Muscicapa striata
     Grågås Anser anser
     Gråhakedopping Podiceps grisegena
     Gråhäger Ardea cinerea
     Gråsiska
Acanthis flammea
     Gråsparv Passer domesticus
     Gråspett
Picus canus
     Gråtrut Larus argentatus
     Gräsand Anas platyrhynchos
     Grässångare Cisticola juncidis
     Grönbena Tringa glareola
     Grönfink
Chloris chloris
     Gröngöling Picus viridis
     Grönsiska Carduelis spinus
     Grönsångare Phylloscopus sibilatrix
     Gulgrå sparv Emberiza cineracea

     Gulhämpling Serinus serinus
     Gulnäbbad lira Calonectris borealis
     Gulsparv Emberiza citrinella
     Gulärla Motacilla flava
     Gåsgam Gyps fulvus
     Gärdsmyg Troglodytes troglodytes
     Gök Cuculus canorus
     Göktyta
Jynx torquilla
     Halsbandsflugsnappare Ficedula albicollis
     Havstrut Larus marinus
     Havsörn Haliaeetus albicilla
     Hornuggla Asio otus
     Hussvala Delichon urbicum
     Häcksparv Emberiza cirlus
     Hämpling Carduelis cannabina
     Härfågel
Upupa epops
     Härmsångare
Hippolais icterina
     Höksångare Sylvia nisoria
     Isabellatörnskata
Lanius isabellinus
     Jaktfalk Falco rusticolus
     Järnsparv Prunella modularis
    
      A-J   K-SI   SJ-Ö