Madeira 8 - 15 september 2008
8
september - Vaknar i god tid, hotell Rica
vid Stortorget i Malmö. Efter en bra frukost tar jag tåget över
Öresundsbron till Kastrup. SAS-planet avgår punktligt och efter fem
timmars flygning i motvind landar vi på Funchals flygplats, 16:00 lokal
tid. Efter att ha lämnat in min resväska och ryggsäck i rummet (hotell
Paraiso) går jag ner till marinan och kollar morgondagens resa till
Desertas-öarna. Allt är okey och jag intar en bättre middag i närheten av
piren där en silkeshäger spatserar bland stenarna. Ventura do Mar
avseglar i morgon 10:30 från marinan
9 september - När jag promenerar
till marinan från Lidokvarteren där dom flesta hotellen ligger ses flockar
med enfärgade seglare. Vi är sju personer som ska göra den här 11/2
dagars turen till Desertas. Nationaliteterna är: Finland, Tyskland,
Ungern, Sverige och naturligtvis Portugal.
Det dröjer inte länge tills vi
ser dom första gulnäbbade lirorna och mer intressant, flera
spetsstjärtade petreller. Lite längre ut till havs ser vi
dom första atlantpetrellena och på hela resan ut till öarna hade vi
ca 20 spetssjärtade- och ungefär lika många atlantpetreller,
dessutom sju mindre liror. Vi ser också en val som ligger i
ytan och aldrig blir riktigt synlig. Det är troligen en kaskelottval.
Efter att ha seglat ner mot Bugio där atlantpetrellerna häckar och
som är fridlyst, liksom halva Deserta Grande, lägger vi till i bukten strax
utanför forskningsstationen. Luis visar blockmarken och en
spetsstjärtad petrell nere i stenskravlet. Den är snart redo
att lämna boet och bege sig ut till havs. Det här är pelagiska fåglar och
oceanen är deras hem.
Av övriga fåglar var kanariepiplärkan liksom
kanariesiskan allmänna. Medelhavstrut och tärnor (fisktärnor)
sågs, dock inga rovfåglar. En liten svart ödla, Madeiran wall
lizard fanns överallt och dom fick vatten i särskilt uthuggna gropar (i berget),
gjorda av vaktpersonalen på ön.
Det finns även munksäl på ön, en mycket sällsynt sälart och
den är
en av anledningarna till varför ön är ett naturskyddsområde. Vi såg inga
sälar, men det är inte omöjligt att se dom från klipporna i närheten av
forskningsstationen
Så blir det kväll och vi hämtar maten som doftar så ljuvligt från
kajutan. Det blir kyckling och biff. Inte dåligt att få en sådan måltid i
den här fantastiska miljön. Språket är engelska, ibland
några meningar på min numera dåliga tyska. Vinden är svag; en underbar
natt i Desertas lagun. Vi väntar på att dom första oceanlöparna ska
flyga in för att mata ungarna i boet som finns i grottorna, direkt i
klippväggen.
Vi sitter uppe till 24:00
men resultatet blir magert, bara en gång hör vi oceanlöparens läte när den anländer från den stora oceanen.
Dom gulnäbbade lirorna hörs hela tiden och ses som
skuggor nära båten, men ingen kan förklara varför vi bara hör en
oceanlöpare. Olika teorier dryftas under natten, en del så tokiga att
det lilla sällskapet på fördäck brister ut i skratt. Kanske flyger flera in senare under natten men då ligger jag redan
inrullad i min nyinköpta M..... hydrogen sovsäck på akterdäck under
halvmåne och förundras av att stjärnorna är lika som i Sverige.
10 september - Innan 8:00 börjar folk vakna upp.
Vi är sju fågelskådare och två
"besättningsmän". Dom flesta har sovit på däcket, men det finns fyra kojer
i fören och tre i aktern. Efter en god frukost lättar vi ankar och sätter
kurs mot Funchal, Madeiras huvudstad.
Snart befinner vi oss mitt i en flock av fläckdelfiner. Det
är ca 120 delfiner i större och mindre grupper, en hel del ungar som bara
är 0,5 meter stora och simmar sida vid sida med dom större djuren. Vi såg
också 20 pilotvalar som kan bli sex meter långa. Dom simmade lugnt i ytan
och vi hörde tydligt blåsljuden. Av fåglar noteras fyra atlantpetreller,
fem spetsstjärtade petreller och utanför Funchals hamn en
labb.
Vädret var fint under hela resan med 25 °C och nästan lika varmt på
natten. Måttliga till svaga vindar och turligt nog en hel del moln, vilket
på dom här breddgraderna är angenämare än strålande sol.
|