4 maj - Fågelskådningen fortsätter i Monfragüe och i dehesan och intill en liten damm ses en av resans fåtaliga ägretthägrar. På långt håll ryttlar en svartvingad glada i det öppna landskapet. Vi försöker komma närmare gladan på små grusvägar men vi lyckades inte hitta den. Tornfalkar och rödfalkar ser vi dagligen, rödfalken är den vanligaste. Tofs- och lagerlärka uppträder på samma lokaler och är svåra att skilja på. En skatgök som jagas av en skata ses och på telefontrådar sitter fem blåkråkor och lyser vackert i solen. Den vita storken är mycket vanlig och varje högre konstruktion används för bobygge.
   Vi tar oss upp till Castillo de Monfragüe som byggdes av morerna. Det blir storslagna vyer över landskapet med floderna Taio och Tiétar. Här finns klippsvala, alpseglare tillsammans med tornseglare, men ett par underbart vackra klippsparvar var det som uppskattades mest.  En annan fin utsiktsklippa är Pico de Miravete. Vägen upp till toppen går genom en tallskog och här fanns det talgoxe, blåmes, grå flugsnappare och till engelsmännens glädje även tofsmes en art som bara finns i Skottland på hemön.
   Eftermiddagen ägnar vi främst åt Sylvia-sångarna och vandringar i dehesan och ett landskap av macchia-typ med buskar upp till tre meter höga. Ginsten och mastixbuske förekommer allmänt och marken är täckt av olika blommor där lavendeln utgör ett anslående inslag. Glasögonsångare, sammetshätta, provencesångare, herdesångare och rödstrupig sångare sågs alla, men det är ju snabba rastlösa fåglar som är svåra att få bra observationer av. På kvällen görs i ett nytt försök  att få se den svartvingade gladan, det lyckades inte men resans enda dvägrördrom och några blåkråkor blev resultatet. 
 5 maj - Idag åker vi mot La Serena med ett första stopp på Belen-stäppen. Här hittade vi snart fem stortrappar, två småtrappar, minervauggla, rödhöns, fyra ängshökar. Ett par skatgökar uppehöll sej jämte vägen och lät sej villigt fotograferas inifrån bilarna. På stäppen är kalanderlärkan mycket vanlig liksom lager- och tofslärkan. Fem vitbukiga flyghöns och enstaka svartbukiga flög över oss. Rödhuvade törnskator, svarthakad buskskvätta för att inte tala om kornsparvar, härfågel  och svartstare är alla vanliga och trivs i dom flesta miljöer.
   Vid Embalse de Sierra Brava ser vi ett 50-tal nyanlända rödvingade vadaresvalor, flera ormvråkar, ängshökar, rödfalkar, ormörnar och 100-tals kohägrar som följer bonden när han plöjer sin åker. I ett åkerdike med hög örtvegetation hittar vi röd tigerfink. Det är en liten flock på ca 20 fåglar som håller ihop. Dom häckar sent på året och har inte sina vackraste färger i maj. På kvällen anländer vi till hotellet i Quintana de la Serena.