11 juni - Det blir ännu en fin, solig dag med 15°C på eftermiddagen. Från Laugarvatn går färden mot väster på väg 365 tills jag når Islands största sjö Ϸingvallavatn, där jag kör mot söder på väg 36. Det är fantastiska vyer över vattnet och dom vita fjälltopparna som speglar sej i sjön tillsammans med molntussar som snabbt drar förbi.
   Ljuset är som bäst tidig morgon och det är något svävande, skimrande över landskapet. Svindlande skönhet i kontrast mot en karg och mörk ödslighet. Som på en fjärran planet. Vilket fantastiskt land!
   Överallt längs vägarna finns det får med lamm, ofta helt nära vägen och på vägen. Det finns anledning att ta det försiktigt, och om man kör på ett djur blir man ersättningsskyldig.
   Älven Sog rinner ut ur Ϸingvallavatns södra ände och några kraftverksdammar skapar stora laguner. Jag kör in vid Ýrufosstöð och monterar upp tubkikaren jämte en bro över älven, och yes! där ligger sex hannar av islandsknipa i lagunen. En mycket vacker fågel som i Europa har sin enda hemvist just på Island. Dom är ganska skygga och jag lyckas bara få några dåliga bilder på dom.
   Explosionskratern Kerið är lätt att nå från väg 35. I det soliga vädret uppvisar den en smaragdgrön färg och några turister? har klättrat ner i kraterbotten för att bada.
   Jag fortsätter mot nordost och kommer in på väg 32 som följer glaciärälven Ϸjórsá i Ϸjórsádalur. Här finns välmående jordbruk, små "skogar" av fem meter höga fjällbjörkar och snart är jag framme vid Hjálparfoss vattenfall, som nås via en grusväg. Här intas lunch medan jag njuter av det fina vädret och dånet från fallet. En ljungpipare visar upp sej fint och kan fotograferas utan tubförstoring. Lite plåster på såren för misslyckandet med islandskniporna.
   Längre upp mot nordost ligger ett stort kraftverk och man har sprängt en djup ränna i berggrunden där vattnet forsar med våldsam fart. Nu har jag vulkanen Hekla i fint synhåll. Den för dagen oskyldiga uppsynen döljer dom dödliga krafter som ruvar under berget. Heklas första dokumenterade utbrottet skedde 1104. Det var ett mycket kraftigt och häftigt utbrott. Vulkanen spydde ut enorma mängder av aska och på grund av den sydliga vinden lades stora delar av norra Island under ett lager av både svart aska och pimpsten. Däremot saknade utbrottet lavaströmmar, vilket är enda gången på 1000 år som det inte har varit både lava och aska i Heklas utbrott. Gården Stöng och ytterligare ett tjugotal gårdar i Ϸjórsádalur drabbades hårt och folket tvingades att lämna området.
   1939, i ett samnordiskt projekt gjordes utgrävningar i området för att ta fram rester efter gårdarna. Som ett resultat har nu gården Stöng rekonstruerats och visar en torvgård från 1100-talet med välbevarade detaljer från den tiden.
     

Hekla


Ljungpipare


Hjálparfoss