9 juni - Åker bort till Blå Lagunen som ligger fem kilometer från Grindavik. Dom första badgästerna köar redan för att komma in på anläggningen. Vattnet är osannolikt blått, 39 grader varmt och består till 75% av saltvatten. Utanför sjunger snösparvarna och blåsten är så hård att det behövs mössa.
   En sak att tänka på i samband med Islands ibland kraftiga vindar, är när man öppnar bildörren. Håll i hårt, för vinden kan formligen slita upp dörren och orsaka skador på egen och andras bilar. En annan sak att tänka på är att kranvattnet kan vara mycket hetare än vad vi är vana vid i Sverige.
   Nästa stopp blir den sydvästligaste fyren på Island vid Reykjanesviti. Den första fyren som byggdes1878 förstördes av en jordbävning 1905, och den nuvarande fyren byggdes 1908. Området längst ut på udden består av dramatiska klippor och stenpelare ute till havs där det häckar stormfågel och tretåig mås. På stranden står en grön staty föreställande en garfågel, en alkfågel som inte kunde flyga. På Eldey (eldön), en klippa 15 km ute till havs och som kan ses från Reykjanesviti tros den sista garfågeln ha blivit dödad 1844. Idag häckar en av världens största kolonier av havssula där. Vid en räkning som gjordes 1949 fanns 70 000 fåglar som häckade där under sommaren.
   Vinden har nu avtagit något, men är ännu för stark för att jag ska våga sätta upp tubkikaren. Vita, glada molntussar driver snabbt över dom dramatiska klipporna och solen tittar fram, alltså ett perfekt islandsväder. Nere vid stranden där Atlantens sugande vågor hamrar mot dom svarta klipporna guppar några tobisgrisslor , eleganta i sina svarta fjädrar med knallröda simfötter.
   Inte långt från fyren ligger Gunnuhver, ännu en het källa som skiljer sej från dom andra då hetvattnet som värms upp kommer från havet. Området har tidigare varit avstängt då det är mycket instabilt. Nu finns det spänger att gå på och två stora ramper där man kan blicka ut över området. Gunnuhver är tänkt att bli centrum i en framtida geopark där den Mittatlantiska ryggen stiger från oceanens djup.
   Ett bra ställe att se inverkan av den sk kontinentaldriften är "Bridge Between Continents" i Sandvik. Här har Island så att säga glidit isär, och en 25 meter lång bro är byggd över sprickan. På ena sidan bron ligger Europa och på den andra Amerika.
   Glöm inte passet när du går över! Island är för övrigt det största landområde i världen som ligger tvärs över en isärglidande oceanrygg.
   Vid Hafnaberg finns ett stort fågelberg med bl a sillgrisslor. Berget kan inte nås med bil, utan man får gå en promenad på en halvtimme över lavafälten. Idag är det alldeles för blåsigt, så det får bli en annan gång. I den lilla byn Hafnir med 109 invånare går islandshästarna på bete, dom kommer fram och hälsar när jag går ut ur bilen för att fotografera. Kalla förresten aldrig en islandshäst för ponny när ni pratar med en islänning, häst ska det vara.
   På eftermiddagen har vinden mojnat och ute på den yttersta spetsen Gardskagi är det ungefär samma fåglar som i går. Dessvärre inga liror eller stormsvalor, dom har troligen hittat fiskstim på annat håll.
   En flock skolbarn och deras lärare kommer plötsligt springande runt fyren, målade i ansiktet med fantasifulla mönster. Det är nog någon sorts tradition på Island, och på hemvägen springer dom på tångbankarna och kastar snäckor på varandra.
   Lugn resa längs Reykjanes södra kust tillbaka till Grindavik och middag på ett av byns matställen.

Gunnuhver hot spring


Kontinentalsprickan


Reykjanes


Reykjanes